Mälarhöjden är en stadsdel med närhet till såväl Stockholms innerstad som till Mälaren och grönområden. Stadsdelen växte fram som ett villaområde under tidiga 1900-talet. Bebyggelsen är numera varierad, här finns villor, radhus och flerfamiljshus. I själva Mälarhöjden bor idag drygt 4 500 personer (2016-12-31).
I området finns tunnelbanestationerna Mälarhöjden och Axelsberg, som gör det lätt att åka hit kollektivt. På sommaren kan man ta båten från Fridhemsbryggan till Stadshuset eller Drottningholm.
Det finns Mälarhöjdsbor som har bott här i generationer. Under de senaste åren har vi sett lite av ett generationsskifte med många nyinflyttade yngre och barnfamiljer. Här finns förskolor och skolor, vid Mälarhöjdens lilla centrum finns butiker och matställen, T-bana och bussar. Köpcentrumen vid Skärholmen och Kungens Kurva är lätta att nå både med tunnelbana och bil.
HISTORIA
1913 kom den första spårvagnen till sommarorten Mälarhöjden. Ändhållplatsen blev vid nuvarande Konsum. Spårvägen fick människor att bosätta sig året om i det lilla samhället långt utanför Stockholms tullar. Egnahemsrörelsen med liten stuga på egen täppa växte sig samtidigt stark i början av 1900-talet.
Områdets två stora fastighetsbolag, Olsson & Rosenlund och Fastighets AB Mälarhöjden tryckte på, tillsammans med villaägarna, för att Mälarhöjden skulle detaljplaneläggas och därigenom kunna exploateras.
1923 godkände Stockholms stadsfullmäktige områdets första stadsplan. Den ledde till en mycket snabb utbyggnad. Med ett växande invånarantal växte behovet av service. Samhällets affärscentrum etablerades naturligt kring spårvägens ändhållplats. De affärer som tidigare legat närmare sommarstugebebyggelsen vid vattnet samlades nu kring spårvägslinjens hållplatser. Förutom vid ändhållplatsen utvecklades små affärscentrum kring både Storsvängens och Axelsbergs spårvägshållplatser. En bit in på 30-talet fanns över femtio butiker kring dessa hållplatser: livsmedelsaffärer, mjölkbutiker, bagerier, charkuterier, fiskaffärer, speceributiker, järn- och färghandlare, sybehörsaffärer och fotoaffärer och dessutom skomakare, skräddare, post och telegraf. Det mesta av livets nödvändigheter gick att få tag på i Mälarhöjden. I början på Mälarhöjdsvägen, vid nuvarande daghemstomten, låg också en samling affärer, Eklunds livs, Sture Erikssons tobak och papper, Karlssons färghandel, Rolf Elfsös frisersalong, Cernmarkers sybehörsaffär. I närliggande hus fanns Elna Uppströms blomsterhandel och en musik- och pappershandel.
Genom en insamling av pengar i samhället kunde en kyrka resas mitt i byn 1929. Den placerades uppe på berget över centrumtorget och ritades av den kände arkitekten Hakon Ahlberg.
I slutet av 30-talet byggdes nuvarande affärslänga mitt för T-baneuppgången. Här etablerade sig Oscaria skor, Kronlaxen som var Konsums egen fiskaffär, Arrestedts järnaffär och Torstenssons färg. På 1940-talet utökades centrum ytterligare med nytt postkontor och en ny Konsumbutik som revs när nuvarande Konsum byggdes. Vid början av 1950-talet fanns det som flest butiker i Mälarhöjden, drygt hundra stycken!
I 1950 års lokala telefonkatalog, som gavs ut av Villaägareföreningen, fyllde affärsannonserna hela 16 sidor. Det fanns fyra fiskaffärer, sex konditorier med eget bageri, tre skomakare, fyra färghandlare och sex pappershandlare. 18 speceri- och mjölkaffärer låg utspridda i samhället, bland annat flera Konsumbutiker. Många småaffärer låg i närheten av centrum till exempel på Lugntorpsvägen och Mälarhöjdsvägen. Men det rika centrumet skulle gå samma öde till mötes som överallt i Sverige, allt färre lokala handlare till fördel för större affärscentrum. 4 april 1964 gick sista spårvagnen ut till Mälarhöjden. Den ersattes av matarbuss till Örnsbergs nybyggda tunnelbanestation.
16 maj 1965 invigdes Mälarhöjdens egen tunnelbanestation som ligger nedsprängd i berget. Stationen är en av få i Stockholm som bara har en uppgång. (Detta ger upphov till ett undertryck som är tydligt märkbart vid entrédörrarna genom ett förvånansvärt kraftigt vinddrag). Stationen smyckades med konstverket "Ebb och flod" i form av emaljplåtar på spårväggarna och utfördes av konstnär Margareta Carlstedt. Med tunnelbanan byggdes också nya lättnådda förortscentra i Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg.
Affärerna vid de gamla spårvägsstationerna Axelsberg och Storsvängen började så sakteliga stängas igen en efter en, de sista så sent som en bit in på 80-talet. Man kan idag ganska tydligt se var affärerna låg. Husen har kvar sina stora skyltfönster mot gatan både vid Storsvängen och vid Edvard Swarts Plan. Bara affärerna i närheten av tunnelbaneuppgången kunde hålla ut.
1974 revs affärslängan i början av Mälarhöjdsvägen och ersätts med nuvarande daghem. Konsum byggdes om till snabbköp 1974, men revs och ersattes av nuvarande Konsumbutik i mitten av 1990-talet.
Räknat från spårvägens tillkomst är Mälarhöjdens centrum över 100 år, en imponerande ålder! Och centrumet lever fortfarande, trots konkurrensen från lättnådda, kommersiella magneter som Skärholmens centrum och Kungens Kurva.
Mälarhöjdsföreningen vill uppmuntra medlemmarna att stödja de handlare som ger vårt närcentrum liv. Må Mälarhöjdens centrum få leva vidare till glädje för oss invånare. Handla på hemmaplan!
Text: Anders Falk
Källor:
Mälarhöjden med omnejd, Bo G Hall
Mälarhöjden - ett levande samhälle, Ulf Tidbeck
Stockholm under 50 år - 100 stationer, Alfredsson - Berndt - Harlén
Stockholm utanför tullarna - nittiosju stadsdelar i ytterstaden - Göran Söderström
Intervjuer på plats.